Om Cipralex
Vikten av remission
Målsättningen med depressionsbehandlingen skall vara tillfrisknande.
Om det inte finns särskilda anledningar kan målet med behandlingen av en ångest eller
depressionspatient bara vara ett. Att patienten ska bli sig själv igen. Även Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, är inne på samma linje. I rapporten Behandling av depressionssjukdomar1 som kom 2004 säger SBU så här:
"Målsättningen med depressionsbehandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga och social funktion. Detta mål kan uppnås för det stora flertalet patienter om tillgängliga behandlingsmöjligheter utnyttjas konsekvent (Evidensstyrka 1)."
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, betonar också vikten av att behandlingen av en depressionspatient gör så mycket nytta som möjligt. I sin rapport Genomgången av läkemedel mot depression, från 2008 väger TLV nyttan av olika antidepressiva läkemedel mot de totalkostnader som är förknippade med dem.2
För både patient och samhälle
I SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar1 konstateras att ”depressionssjukdomarna
är bland de viktigaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga i hela världen”.
En effektiv behandling där depressionspatienten tillfrisknar är därför viktig, både för den enskilde patienten och för samhället. För patienten är vinsten självklar, med mindre lidande och återvunnen livskvalitet. När läkemedlet ger få biverkningar och utsättningssymtom minskar dessutom risken för återfall. Undersökningar visar att minst 20 % av befolkningen i Sverige kommer att drabbas av depression någon gång i livet. Av dem som har restsymtom efter behandlingen återfaller 75 % i sjukdomen, medan endast 25 % av dem som behandlas till remission återfaller.12
En studie på 56 svenska vårdcentraler och företagshälsovårder visar exempelvis att de depressionspatienter som behandlas till remission i genomsnitt har 22 sjukskrivningsdagar färre än de patienter som inte når remission. Depression är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, och det finns ett stort samhällsekonomiskt värde i att effektivt kunna behandla depressionspatienter. Patienter som behandlades till remission hade även 3 färre besök på vårdcentralen/företagshälsovården jämfört med de patienter som inte nådde remission.12
Samhällsekonomiskt värde
TLV har i sin rapport, Genomgången av läkemedel mot depression2, granskat hur kostnadseffektiva olika läkemedel är. TLV har dels studerat hur livskvaliteten för patienten påverkas, dels vilka besparingar läkemedlet ger inom sjukvården, t.ex. genom att patienten inte behöver läggas in på sjukhus. Men ur ett samhällsperspektiv, menar TLV, måste man även väga in om läkemedlet gör att patienten kan arbeta och försörja sig istället för att vara sjukskriven eller kanske förtidspensionerad.
Ett kostnadseffektivt läkemedel ska därför ge vinster för såväl den enskilda människan som för samhället.2
Lägre totalkostnader
Ett läkemedel som får patienten att tillfriska är kostnadseffektivt, eftersom patienten snabbare kan återvinna sin sociala funktion och komma tillbaka i arbete. För att värdera olika läkemedels kostnadseffektivitet har Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, utvecklat en egen hälsoekonomisk modell för behandling under 12 månader. Resultatet av modellen visar att Cipralex® är den behandling som ger flest antal kvalitetsjusterade levnadsår, QALY*. Cipralex® är också en behandling som är förknippad med lägre totalkostnader** än alla alternativ förutom mirtazapin.
”Mirtazapin kan ses som ett andrahandsalternativ. Om det tas bort från jämförelsen har escitalopram bättre effekt och lägre kostnader än alla de övriga alternativen” konstaterar TLV i sin rapport Genomgången av läkemedel mot depression.2
*Kvalitetsjusterade levnadsår, QALY, är ett etablerat sätt att beskriva de båda hälsodimensionerna kvalitet och varaktighet med ett enda mått.
**Då priset för venlafaxin har sänkts finns det en möjlighet att resultatet förändras vid en ny analys.
”Syftet med läkemedelsgenomgångarna är att få ut så mycket hälsa som möjligt av varje skattekrona som går till läkemedel. Vi sorterar ut de läkemedel som inte ger tillräcklig nytta ställd i relation till vad de kostar. Det innebär inte att vi bara ska ha billiga läkemedel i
förmånssystemet. Har läkemedlet tillräckligt positiva effekter på människors hälsa och livskvalitet samt på samhällsekonomin i stort, då får de också kosta.” 2
_________________________________________________________________________________
Referenser:
1. SBU, Behandling av depressionssjukdomar, 2004.
2. Rapport Tandvårds- och Läkemedelsverket; Genomgången av antidepressiva läkemedel 2008
3. Boulenger et al Curr Med Research and Opinion, Vol 22, No 7, 2006, 1331-1341.
4. Wade et al Curr Med Research and Opinion Vol 23, no 7, 2007, 1605–1614.
5. Hyman Rapaport et al Journal of Clinical Psychiatry 2004; 65:44– 49.
6. Allgulander et al Internat Journal of Neuropsychopharmacology 2005, 9, 1–11.
7. Fineberg et al European Neuropsychopharmacology 2007, may Jun (6–7) 430-439.
8. Montgomery et al Clinical Journal of Psychiatry 2005; 66:1270-1278.
9. Lader et al Depression and Anxiety 2004;19:241-248.
10. Montgomery et al Neuropsychobiology 2004; 50:57-64.
11. Baldwin et al Br Journal of Psychiatry 2006; 189: 264–272.
12. P.Sobocki Int J Clin Pract, July 2006, 60, 7, 791–798.
Published: 2008-07-18 Senast uppdaterad: 2010-05-18