MADRS - Väl beprövad skala

Bakgrund

Skattningsskalan MADRS (Montgomery Åsberg Depression Scale) introducerades 1979. Den konstruerades på bas av skattningar av engelska och svenska patienter med hjälp av en omfattande psykopatologisk skattningsskala, CPRS (Comprehensive psychopatological rating scale). MADRS är väl studerad och har använts i många studier vid behandling med antidepressiva läkemedel, framför allt i Europa. Skalan finns i två versioner,

1. MADRS för expertbedömning innehållande 10 frågor
2. MADRS-S för självskattning och då innehållande 9 frågor.

På frågorna kan man få mellan 0–6 poäng. Ju högre poäng desto svårare depression. En liten förändring i poäng kan betyda en signifikant förbättring av patientens egen uppfattning av sin situation. Exempelvis att gå från 4 till 2 poäng när det gäller skattning av självmordstankar. Avsikten med skalan är att ge en bild av patientens nuvarande sinnesstämning. Patienten skall försöka gradera hur han/hon mått under de senaste tre dygnen. MADRS-S ger viktiga fördelar jämfört med skattningsskalorna HAM-D och CGI-I. Den består av fler punkter än CGI-I, vilket gör den mer exakt. Den har färre punkter än HAM-D, vilket gör den kortare men lika tillförlitlig. En fördel med MADRS är att dess variabler nästan är identiska med de symtom som ingår i DSM-IV:a, a-kriterier för Egentlig depression. Det är också viktigt att betona att en skattningsskala aldrig kan ersätta samtalet med patienten utan skall ses som ett hjälpmedel.

Anvisningar till MADRS-S för självskattning
Formuläret innehåller en rad påståenden om hur man kan må i olika avseenden. Påståendena uttrycker olika grader av obehag, från frånvaro av obehag till maximalt uttalat obehag. Patienten skall själv välja det alternativ som han/hon tycker bäst stämmer med hur han/hon mått de senaste tre dagarna. Ringa in endast ett alternativ per fråga. Patienten skall inte tänka länge, utan svara spontant.

Tolkning av självskattningen:
Självskattning är endast ett hjälpmedel för behandlingsuppföljning. Diagnostik av depression sker i första hand i mötet med patienten. En del patienter kommer att underskatta respektive överskatta sina problem. Enskilda symtom skattade med en poäng 4 eller högre talar för klinisk signifikant besvärsgrad.

0-12 poäng väsentligen obesvärad
13-19 poäng mild depression
20-34 poäng måttlig depression
>34 poäng svår depression

I litteraturen kan man finna något varierande avgränsningar när det gäller poäng
på MADRS-skalan och svårighetsgrad av depression.

Referens: Montgomery SA & Åsberg M. Br J Psychiatry 1979; 134:382-9

CPRS-S-A

The Comprehensive Psychopathological Rating Scale, CPRS konstruerades i Sverige under 70-talet i syfte att skapa ett instrument för skattning av ett antal psykopatologiska variabler som skulle vara känsliga för förändring i samband med psykiatrisk behandling. Tanken var att skalan skulle kunna användas i sin helhet och då vara mer eller mindre ”heltäckande” med avseende på all tänkbar psykopatologi eller kunna användas som en ”pool” av variabler eller items, från vilken subskalor för specifika psykiatriska syndrom skulle kunna konstrueras.

CPRS innehåller 67 variabler, varav 40 rapporterade och 25 observerade. I två variabler kan dessutom global skattning av sjukdomsgrad resp. skattning av bedömningens tillförlitlighet anges. På samma sätt som i DSM-systemet är varje variabel och varje skalsteg operationellt definierade. Med 4 definierade skalsteg och möjlighet att ange halvsteg blir antalet möjliga
nivåer i skattningen 7. I syfte att få konsistens mellan skalstegsdefinitionerna mellan olika variabler användes bredvidstående allmänna graderingsregel i samband med konstruktionen.

Från CPRS har ett flertal subskalor avseende olika psykiatriska syndrom konstruerats. Den mest kända är Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS).

Referens: Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska institutet 1995-05-01

Hamilton Anxiety Rating Scale, HAM-A

Så här använder du HAM-A
Att genomföra och summera en HAM-A intervju tar 15–20 minuter. Intervjuaren skattar varje svar till ett värde mellan 0 (inget symtom/problem) och 4 (väldigt mycket symtom/problem). Det är viktigt att göra en första skattning när klinisk misstanke om förekomst av ångest infinner sig och sedan fortlöpande skatta med 1–2 veckors mellanrum. Frågorna avser patientens tillstånd under den senaste veckan.

Fyll i patientens svar på blanketten genom att kryssa för rätt alternativ.

Läs av resultatet och summera längst ner på blanketten.

Bedömning av resultat
Möjliga poäng är alltså 0–56, där högre poäng står för allt svårare symtom. I forskningen sätter man vanligen den gräns där behandling med läkemedel är befogad vid 18–20 poäng.
Studier visar att flertalet patienter har poäng på mellan 20 och 28 när de söker vård.
Effektiv behandling får oftast ner poängen under 10 på 3–6 veckor. Därefter brukar
förbättring fortgå mer långsamt.
HAM-A utformades år 1959 och är alltså äldre än dagens definition av generaliserat ångestsyndrom (GAD). Dock täcker den in många av de symtom vi förknippar med
GAD och erbjuder på så sätt en möjlighet att bedöma ångestens svårighetsgrad.
Skalan mäter inte depression eller suicidtankar.

Referens: Hamilton MC. Hamilton anxiety scale [HAMA] (1959).

HAD (=Hospital Anxiety and Depression Scale)

Hospital Anxiety and Depression Scale - HAD är ett enkelt självskattningsformulär som visar ett mått på patientens sinnesstämning.

Med hjälp av HAD-skalan kan både ångest och depression skattas samtidigt, på samma gång som man får separata siffror för varje område. Det indikerar var en patient befinner sig i sjukdomsförloppet - normalt-, milt-, moderat-, eller svårt tillstånd. HAD-skalan kan också med fördel användas för att följa ett förlopp.

Skalan består av sju frågor om depression och sju frågor om ångest. Varje fråga kan ge maximalt tre poäng. Det tar cirka fem minuter att fylla i formuläret.

Tolkning av resultaten:

Ångest

0-6 Ingen besvärande ångest
7-10 Mild till måttlig ångest
>10 Förekomst av eventuell ångeststörning

Depression

0-6 Ej deprimerad
7-10 Nedstämdhet
>10 Risk för depressionstillstånd som kan kräva läkarbehandling